Lilli

PINSAMT

 Ja det var pinsamt längesedan som jag skrev här. Lilli har löpt klart och vi tränar på igen. Lilli har böivit så fantastiskt lugn efter löpet, hon har fått en helt annan mognad och har helt klart fått ett bättre självförtroende. Nu är det hon som talar om för lillasysyer Milka när hon gjort fel. Hon är så söt min lilla minipolis, Milka har fått en dum ide för sig, hon jagar bilar och bussar när hon är lös. Winnie och jag brukar släppa hundarna på en gammal fotbollsplan där vi kan träna hundarna i lugn och ro då det är inhägnat där. Men så fort det passerar en bil sticker milka iväg och vägrar lyssna. Detta är ju livsfarligt om det skulle hända då hon inte är instängd utan kan springa ut bland bilarna. Det roliga i det hela är att när Milka sticker och Winnie kallar in henne, men hon bara fortsätter springa då sätter Lilli av efter Milka, sneddar framför henne och skäller till typ "du skall gå  tillbaka nu, hör du inte" då slokar Milka tillbaka och Lilli vallar henne hela vägen fram för att sedan stolt strutta till mig för att visa "ser du vad jag gjorde" Min lilla malliga polishund.

Lilli och jag har börjat träna mer på skvallerträning, tycker det är fantastiskt och hur man bara på ett par dagar kan se så stor skillnad, Jag är stum. Ska köpa boken kontaktkontraktet tänkte jag tror det finns mycket tänkvärt däri.

Det jag fortfarande känner att jag behöver arbeta mycket på är att få Lilli att slappna av när vi kommer till nya platser, hon är aldrig gnällig eller snyrrar runt hemma, men när vi kommer någonstans med andra hundar eller massa roliga barn vill hon gärna springa runt och hälsa på alla och pussas. När hon inte får detta börjar hon småtjuta, lite otåligt, och det är jobbigt att få henne slappna av och bara titta. Hon kan liksominte slappna av på komando, visst är hon bara 11 månader men jag tycker att hon klarar det annars så det borde gå att öva på, hoppas hitta en lösning på detta.

Skall snart skriva igen och lägga upp lite nya bilder både på Lilli och Milka.

Till de flesta kullsyskonen så ses vi i MAJ.

TJOHO vi längtar såååååå......

Jaha då var det en stolt ägare till stora Lilli, för tio minuter sedan hittade vi de första dropparna, hon har börjat löpa......kanske lite fjantigt egentligen men det är ändå något vi väntat på. Nu återstår det att se hur mycket hon förstår av det och om hon kommer städa efter sig, men det brukar inte vara något problem. Huvudsaken är att hon får lugn och ro och får upptäcka det själv. Så nu är Lilli i alla fall officiellt stor  

Nu var det ett tag sedan...livet har hållit oss lite upptagna, datorhaveri och sjukdomar Men allt är bra med oss och vi njuter av allsnön som har kommit. det ända som har varit negativt med snön är skaren. Lilli har fått jätte skavsår på armbågarna så hon nästan var skinnflådd. Men vi tog ett par av Alvins (3år) strumpor och gjorde hål i så nu har hon benvärmare (armbågsvärmare) och armens hudsalva varje gång hon går ut och det börjar redan bli mycket bättre. Armens hudsalva är nog bra till allt tror jag.....

Annars kliver vi runt i Lillis hundhår återigen här hemma, antar att det var det beryktade förlöpet förra gången och att vi börjar närma oss den stora dagen D. Men hon har inte visat något större intresse för hanhundar ännu, mer än lek förstås Det är en riktig bustjej vi har och vem hon än ser så vill hon busa, människor som djur.  Detta betyder inte att hon sliter i väg med mig men jag kan se hennes positiva inställning till andra individer hela tiden och det gläder mig. Kul att ha en hund som man kan ta med för att hon gillar allt hon möter och som litar på att jag tar  med henne till ställen/människor där hon är trygg.

Vi sitter just nu och tittar på vårens kursen både hos brukshunds klubben och hos Camilla men har inte riktigt bestämt oss ännu om vi vill arbeta vidare med Lilli och mig som team först eller om vi skall arbeta på lydnaden, men jag ror att det blir oss först så vi står starka tillsammans innan vi börjar med finslipningen på lydnaden. Vi arbetar ju med momenten själva när vi är ute tillsammans och tränar men det är klart vi behöver träna på klubben sedan både för att ha andra hundar med och för att få lite hjälp. Men som jag tidigare sa så tror jag att vi arbetar klart tillsammans först för att få bort all skällighet och osäkerhet på hur hon skall bete sig när vi kommer in i främmande situationer. En trygg hund är för mig det viktigaste och en god kontakt, men det är svårt att inte få med dessa levnadsglada hundar

Kortet är från i somras när vi var på valpträff i Vallentuna...underbar bild av Genny men mig och Bästa-Lilli